Många långa dagar
Japp, då var det 4 månader, ca 10 kg och väldigt många händelser sen jag skrev sist!
Vad har hänt, hur ser livet ut och vart är jag på väg?
Till att börja med vill jag tala om att jag tänker använda den här bloggen som avlastning för diverse tankar, känslor och funderingar. Det kan helt enkelt handla om vad som helst men det är först och främst för mig egenskull som jag skriver här. Take it or leave it!
Så, sist jag skrev hade jag precis satt igång med dieten, eller ja snarare så hade jag (med hjälp av världens bästa coach Carolina) börjat med att ändra i kosten. Låg rätt högt på kaloriintaget och hade en ätardag i veckan. Småsmå resultat kom och jag kände mig helt okej. Under tidens gång så har vi dragit in på kalorierna och börjat dra ner på kolhydraterna, ökat träningen och dragit in på ätardagar. Det var ca 10 veckor sedan som jag senast hade en riktig cheatday (pizza, nötter, godis). Jag har droppat mellan 0,5-1 kg i veckan och det känns bra! Riktigt bra, har stått still i drygt en vecka nu men ligger på stabila 56,6 kg (morgonvikt). Om jag då får stanna upp för en stund, tänka efter på vart jag började så känns det jäkligt bra ändå. Jag började min resa i mitten av maj på 66 kg och står idag ca 10 kg lättare och kan knappt tro det. Senaste bilden jag la upp var på skymten av mina små magrutor som jag idag faktiskt kan se, till och från men ändå!
Hur ser livet ut förövrigt då? Ja förutom att jag är ett monster när jag är hungrig så flyter allt på. Tror att det äntligen löst sig med jobb så jag klarar mig och körkortet går framåt. Hemma har jag världens finaste man som ställer upp och även prövar mina gränser i form av att sitta och käka pizza några cm ifrån mig.. men jag kan ta det, än så länge iaf. Ibland har det blivit för mycket men han förstår och kan acceptera monster-mickis tillsvidare. Vart är jag på väg då? Jo, mot den där förbannade och efterlängtade scenen i Göteborg. Dit är jag på väg, och det är dit jag ska och det är där jag ska stå i mitt livs bästa form och med ett STORT leende på läpparna. Det spelar ingen roll hur jag hamnar i placeringen, för mig är det här en jäkligt häftig resa ändå. Att ha börjat på 78 kg sommaren 2012 och att stå här nu, sensommaren 2014 och väga 56 kg, är för mig rätt otroligt.
Och bara den resan gör att jag känner att jag lyckats! Men skamm den som ger sig, såklart siktar jag på pallplats och trofé, tävlingsinriktad som jag är. Så, det är dit jag ska. Mot pallen och vidare!!
Fred ut, love.
